En förändrad värld skapar nya förutsättningar

Under andra världskriget och de närmaste åren efter kriget öppnades nya möjligheter och förutsättningar för församlingars missionsarbete. Länder som stått under olika kolonialmakter började kämpa för sin frihet och oberoende. En del länder öppnades och en del stängdes för evangelisk verksamhet.Församlingen i Nässjö engagerade sig i olika åtaganden, bland annat genom att stödja missionärerna Siri…

Läs mer

Församlingen byter namn

Elim blir Filadelfia Vid församlingsmöte den 2 april 1939 tas – efter en tid av samtal – beslut om namnbyte för församlingen. Beslöts enhälligt att göra en framställning i Länsstyrelsen att få församlingen utbyta namnet Elimförsamlingen och i stället få kalla sig Filadelfiaförsamlingen i Nässjö. Namnbytet godkändes av länsstyrelsen och vid församlingsmöte den 3 december…

Läs mer

En växande församling

Samhällsekonomiskt inleddes 1930-talet med lågkonjunktur och hög arbetslöshet.Detta verkar inte påverka församlingens framtidstro. Antalet medlemmar var enligt tillgängliga uppgifter omkring 200 vid årsskiftet 1930/1931 samtidigt som det skedde en utflyttning till andra nybildade församlingar i närheten. Förutom verksamheten i Nässjö inledde församlingen olika satsningar i bland annat Vetlanda, Vaggeryd, Bodafors, Rödja, Stensjön, Grimstorp, Malmbäck, Barkeryd,…

Läs mer

”Jag älskar söndagsskolan”

Söndagsskola är utan tvekan den äldsta verksamhetsformen för barn i den nybildade pingstförsamlingen. I en kassabok från 1922 finns uppgifter om att församlingen haft kostnader för söndagsskola. I ett församlingsmöte den 10 december 1923 beslutade församlingen att inbjuda till söndagsskolfest. Församlingen beslutade att hava Söndagsskolfest 2 dag Jul kl 3 em och beslutade att hava…

Läs mer

Kyrkbygge och mission

Den nybildade Elimförsamlingen hyrde från början olika lokaler för gudstjänster och andra samlingar. En viktig fråga blev lokalfrågan. Den 28 juni 1921 bildades en ekonomisk förening som fick namnet Elimförsamlingens byggnadsförening u. p. a. Vid bildandet anmälde sig 12 medlemmar till föreningen. För att bli medlem betalade man först en inträdesavgift på 50 öre och…

Läs mer

Från bönering till församling

Åren 1918 och 1919 samlades ett antal personer i det som beskrivs som bönering. Man samlades i hemmen eller hyrde in sig i olika lokaler, bland annat i en IOGT-lokal och i stadshuset. Böneringen fick besök av olika gästpastorer som vid den tiden var ledande i den unga pingstväckelsen. Namn som nämns är Birger Zettersten,…

Läs mer