Samhällsekonomiskt inleddes 1930-talet med lågkonjunktur och hög arbetslöshet.Detta verkar inte påverka församlingens framtidstro. Antalet medlemmar var enligt tillgängliga uppgifter omkring 200 vid årsskiftet 1930/1931 samtidigt som det skedde en utflyttning till andra nybildade församlingar i närheten.

Förutom verksamheten i Nässjö inledde församlingen olika satsningar i bland annat Vetlanda, Vaggeryd, Bodafors, Rödja, Stensjön, Grimstorp, Malmbäck, Barkeryd, Äng, Forserum och Solberga. På flera av dessa platser anställs evangelister.

Behov av stadgar

I Forserum fanns önskemål från en bönering att köpa fastigheten Lilla Missionshuset. För att göra detta juridiskt möjligt beslutar församlingen att ta fram stadgar. Stadgarna fastställdes 16 maj 1933. (Troligen är detta församlingens första stadgar).

Utdrag ur stadgar:

Paragraf 1 – Elimförsamlingen i Nässjö som ordnats år /uppgift utlämnad/ är en förening av bekännare utav den evangeliska trosläran, vilka sammanslutit sig för gemensamma gudstjänster och inbördes kristlig uppbyggelse för bedrivande av mission inom och utom landet, samt för att utöva kristlig människovänlig verksamhet. Församlingen är icke någon ekonomisk förening enligt tanken i lagen om dylika föreningar. Församlingen och dess styrelse hava sitt säte i Nässjö.

Paragraf 2 – Såsom ny medlem av församlingen kan upptagas en var som kommit till verklig tro på Kristus och i uppriktighet vill ansluta sig till församlingens åskådning och uppgifter.

Hjälpkassa och omsorg

För olika behov ”till förmån för behövande såväl utom som inom församlingen” beslutar församlingen om en speciell hjälpkassa. Ansvaret för hjälpkassan fördelas mellan föreståndaren och församlingssystrarna. En församlingsmedlem som en längre tid varit sjuk får ett speciellt stöd enligt beslut vid ett församlingsmöte 1936.